Frostfix inför vintern

I natt hade vi första frosten. Redan igår kväll kände jag mig på det så jag planerade in en trädgårdsdag idag. 

Började med att plocka in alla gröna tomater och lägga dem på bricka för eftermognad inomhus. Rätt bra ändå att kunna ha de ute fram tills oktober. De hade nog klarat lite till, men det kändes skönt att bli av med den biten, särskilt som tomatplantor stannar i växten när temperaturen går under cirka 10-12 grader.

På framsidan hade tomatfrön i bokashijorden råkat gro under sommaren. Jag hade inte riktigt hjärta att slänga alla så jag ska göra ett försök med vårtomater. Ska ändå försöka övervintra några andra växter, så kommer att ha ett-två lysrör igång i svala växtrummet. Vi får se om det blir något.

En viktig grej att göra vid frost är att gräva upp dahlior. Jag hade tre kvar, tre dog vid förplanteringen i våras (möglade pga för mycket vatten) och en fick aldrig riktigt växa till sig i somras så den hade tynat bort.

Men tre dahliaknölar ligger nu och gottar sig i en papperspåse med kutterspån. Jag har skrivit namnlappar (färglappar) för det var svårt att komma ihåg vilken som var vilken ens en stund efter att jag grävt upp dem. (De ska planteras på olika ställen i vår och får därmed inte blandas ihop.) Hoppas att de överlever.

I övrigt är allt skördat. Rådjuren har ätit på den sista mangolden (som jag inte ville ha), fåglarna hann före till solrosorna (hade tänkt ta frön till våra ökenmöss) och äpplena ska plockas ner denna vecka. 

Förnyade jordgubbslandet häromveckan och slängde de äldsta plantorna. Har nu jordslått ytterligare ett gäng plantor som ska planteras i min nya jordgubbsbänk i vår. Jag har snickrat och linoljemålat den själv! (Med obefintlig erfarenhet.)

Nu väntar bara tråkiga saker som att tömma vattenslangen och tunnan, bära in alla trämöbler, krukor och prylar i förrådet osv. Men vi har nog några veckor på oss innan jorden fryser och det börjar snöa.

Snart redo för årets viloperiod.

Augustigrönska

Trädgården är som finast i augusti tycker jag. I optimala rabatten har jag numera fyra nyanser av rosa.

Solhatt, höstflox, zinnia och nyaste blomman praktmalva (uppe till vänster). Den sår jag tidigare nästa år.

Äggrabatten blommar fantastiskt i rött, orange och gult. Nästa år sår jag färre av buskkrassen, visste inte att den förgrenar sig så ovan jord. 

Buskkrasse ytterst, gul och orange stor tagetes och linnétagetes i mitten.

Spaljéäppelträdet har fått riktigt mycket frukt. De tidigare två åren har det bara blivit sex-sju stycken. Nu är det närmre femtio äpplen!

Idag åt jag “en sallad” ståendes direkt vid självplocket i köksträdgården. Machésallat, morötter, sockerärter och rädisor. Så lyxigt att bara kunna plocka åt sig.

Köksträdgården i augusti

Det har blivit augusti och vi skördar för fullt i köksträdgården. 

Mangolden blev helt enorma under tiden vi var bortresta (12 dagar i juli) och detsamma gäller rädisorna.

Det blev knappt något av sallaten förra året, så det är kul att vi kan äta manold, plocksallat, spenat och maché varje dag om vi vill. 

Har bara sett pyttesniglar och pyttehål i sallaten så pallkragekanterna i takpapp verkar funka bra. Vanliga snäckor glider dock utan problem runt på dem, men de är inte så många längre. Har även nätat in grönsakerna pga rådjur. Funkar bra.

Smaskar även sockerärter varje dag. Har två pallkragar med sånt (+rädisor), så det har blivit massor, till min stora förtjusning. 

Swiftpotatisen blev det nästan inget av. Kanske femton potatisar totalt och max fyra-fem åt gången jag plockat (så jag har inte ens brytt mig om att koka dem). Har omvandlat lådan till en jordfabrik för bokashikomposten istället. Funderar på att skippa potatis nästa år eftersom vi ändå inte äter så mycket.

Men i övrigt växer det på bra här. Detsamma gäller tomater, chili och paprika på altanen.

En tidig sommar

Det sägs att sommaren är tio dagar tidig pga den varma våren här i söder. Jag blir bara mer och mer förundrad varje dag. Jordgubbar i juni, vinbär i juni, solros i juni!

Till och med solhattarna håller på att slå ut! Skulle tro att det är en månad tidigare än förra året.

image

De rosa solhattarna är på väg. Denna planta som stått här i tre år börjar bli riktigt stor. Till vänster står den jag sådde förra året (samt en till ur bild till höger).

image

Denna ‘paradiso’-solhatt håller på att slå ut. Jag har ytterligare två knoppande plantor, det ska bli spännande att se vilka färger det blir. (Gul, röd, orange, vit m fl.)

image

Dahlian ‘pompom lilliput’ som jag förplanterade från knöl i maj blommar redan sedan sista dagarna i juni. Tyvärr dog tre av fyra plantor under förplanteringen pga för mycket vatten/mögel. Ska fröså nya nästa år, de blommade ju redan första året. Är glad att den som överlevde är vit, den var nog finast! (Gul, orange, röd, vit m fl.)

image

Solros uppdriven sen april. De andra är mellan 10-30 cm men blommar inte än.

image

De röda vinbären mognar. De svarta är inte klara än. Uppskattningsvis två veckor tidiga.

image

Försöker rädda min ena rosa dahlia. Har hittat mördarsniglar på den flera gånger, så idag fick den en liten kuvös.

Vi har redan mängder med äpplen på spaljéäppelträdet (som gett oss i snitt sju äpplen de föregående två åren) och skörden ser ut att bli god på allt utom jordgubbar (rådjur (!) och för gamla plantor. Ska ordna med en ny jordgubbsbänk i år.) och morot. Men jag sådde nya morötter för några veckor sen, så jag hoppas att de tar sig.

Vi har i alls fall haft två regniga veckor här på västkusten och även om det är trist så gör det underverk för växtligheten.

Växtnäring, jord och gödsel för nybörjare

När jag började odla och anlägga min trädgård så tyckte jag att gödsel, växtnäring och val av jord kändes jättekrångligt. Jag hade velat ha raka besked om vad jag skulle välja när jag stod där i trädgårdsbutiken. Så här kommer min snabba guide.

Jord
Det är framför allt tre sorters jord som du behöver ha koll på, resten är mest trädgårdsbutikernas försök till merförsäljning.
– Vanliga växter, krukväxter, grönsaker m.m. vill ha vanlig blomjord/planteringsjord.
– Fröer och sticklingar vill stå i såjord eftersom de inte ska få för mycket näring i början. Du kan också blanda planteringsjord med ca 50% sand.
– Surjordsväxter som rhododendron, amerikanska blåbär och hortensia behöver rhododendronjord med lägre pH-värde.

image

Växtnäring

image

När jordens näring tagits upp av plantorna kan man antingen plantera om dem i ny köpejord (dyrt och omständligt!) eller tillföra näring. Ett enkelt sätt är att köpa växtnäring på flaska och hälla en kork i vattenkannan en gång i veckan. (Mellan ca april-oktober.)

När odlingarna blir större är det mer prisvärt att göra egen näring. T ex kan du fylla en hink med nässlor (eller annat växtrens som jag kör) och vatten. På med lock och efter en vecka silar du bort växterna. Ta en del näring till tio delar vatten och vattna ut.

Lakvattnet från bokashikomposter är också väldigt bra näring. Detta spädes 1:1000 så det är väldigt kraftfullt.

Urin eller guldvatten som det också kallas är utmärkt att vattna med. Du eller barnen kan t ex kissa i en hink eller direkt i en särskild tillbringare/vattenkanna. Späd 1:10.

image

Gödsel
Det finns i huvudsak två sorter, konstgödsel och naturgödsel (gammalt “brunnet” bajs från djur). Jag rekommenderar pelleterad hönsgödsel. Det är enkelt att hantera och luktar inte så fasligt. Kan blandas ner i odlingsjord eller spridas över rabatter. Näringen följer med regnet ner i jorden. Funkar även till gräsmattor. Jag gödslar en gång på våren och sedan vid behov.

När säsongen är slut
Det rekommenderas att krukväxter och andra odlingar planteras om eller får byta jord en gång om året eftersom jorden blivit av med all näring. Men det funkar även bra att gödsla och blanda ner kompost i jorden. Det går även att återanvända jord utan gödsel/kompost om man bara är noggrann med att tillföra näring hela tiden.

Till odlingslådor/grönsaksland rekommenderar jag att gräva ner kompost och gödsel varje år. Ett lätt och snabbt sätt att få mycket kompostmaterial utan flera stora kompostkärl i trädgården är att bokashikompostera.

Lycka till!

Tomater i juni

Första tomaterna är klara i juni!

image

Det lönar sig verkligen att så i februari (om en har plats och ljus), tidigare år har jag inte kunna skörda förrän i augusti.

Så här ser mina två största plantor ut.

image

Jag brukar stötta dem med stora grenar och toppa dem när de börjar bli väl höga eftersom de står i krukor på altanen. Har ingen möjlighet att binda upp dem här, åtminstone inte eftersom jag brukar flytta runt dem lite.

Jag läste att i vissa andra länder odlas de liggandes på ett halmtäcke. Enklare att skörda så, men inte lika yteffektivt förstås.

Ps. På altanen har de söderläge mot en solig vägg samt vindskydd åt tre håll. Om det blir för varmt flyttar jag dem intill räcket så får de skugga.

Nu i juni när allt är sått och utplanterat börjar nästa utmaning. Skadedjuren.

Denna vecka har jag klippt bort angripna löv, spolat bort och såpasprutat ena vinbärsbusken. Bladlöss. De andra tre bärbuskarna är också angripna. Har även efter tips från internet satt silvertejp ut och in på alla stammar samt på plommonträdets stam. Vi får se hur det går.

Rådjuren brukar normalt sett bara komma nån gång om våren, men i år har de varit extra besvärliga.

Häromdagen käkade de upp topparna på mina sockerärter samt en del av jordgubbsplantorna (blad + begynnande bär). Då blev det dags att näta ute odjuren.

image

De har vid flertalet tillfällen tuggat i sig penséerna på framsidan, men där har jag istället tryckt ner vassa grillpinnar precis som runt tulpanerna i våras.

Andra natten med nät hade rådjuren redan varit här igen (tredje besöket på fyra nätter!) och då hade de rivit loss nätet och en av pinnarna, tuggat i sig ännu mer blad och kart och sedan tråcklat av sig nätet (?) på gräsmattan några meter därifrån. Hittade en djup reva.

Men jag ger inte upp. Några kart finns kvar och fler kan ju komma. Nu har jag fäst nätet annorlunda.

image

Kanske skulle greja nåt som luktar illa åt dem?

Tror att vi haft besök från dem 8-9 ggr hittills i år mot normala en-två gånger.

Men för att väga upp för bladlöss och rådjur så är iaf sniglarna nästan obefintliga pga torkan.