Utvärdera säsongens odling

Augusti för mig brukar vara en rätt lugn månad där jag mest skördar och njuter av blommorna. 

Jag brukar också göra en utvärdering av hur odlingen har gått och skriva ner lärdomar inför nästa säsong.

Våren 2017 ska jag förodla fler av vissa sommarblommor och färre av andra. Jag visste inte att buskkrasse sprider sig så ovan jord, så nästa år blir det nog bara hälften så många plantor.

Eftersom fem sparrisplantor dött så ska jag sätta fyra-fem nya (fem lever). Jag ska sätta fler av samma sort i optimala rabatten (ska förodla perennen höstflox t ex). 

I år ska jag även bygga en jordgubbsbänk där jag ska sätta utlöpare från mina gamla plantor. De som är tre år ska dessutom bytas ut eftersom de ger färre bär. 

Jag har även antecknat vilka plantor som såddes för tidigt eller för sent. Vissa blommor blommar inte än medan andra blev på tok för stora tidigt i odlingsrummet. Skönt att ha det nedskrivet eftersom man glömmer fort.

Potatis blir det nog ingen nästa år och spenaten skjuter bara i höjden. Bättre att satsa på lättare sallat som mangold, plocksallat och maché.

Men än är förstås inte säsongen slut även om det inte blir några nya sådder. Vi har ju de sena blomningarna, höstperennrean, mognande frukter, mer skörd och beställning och sättning av vårlökar kvar. 

Och de sena perennerna (dahlia, solhatt m.m.) lär blomma tills frosten tar dem i okt-nov här på västkusten. 

Men visst är det lite konstigt att man kan börja längta till februari-mars med alla förväntningar, förodlingar, forsythior och all planering så här mitt i en av de finaste trädgårdsmånaderna på året? Men jag ska försöka göra det bästa av tiden. Både njuta nu och anteckna inför kommande säsong.

Lisebergs nya trädgårdssatsning

Var på Liseberg häromdagen och såg deras nya satsning på grönska och planteringar. Trädgårdsområdet var inte så spännande, men alla gröna miljöer i Kaninlandet var riktigt fina. 

De hade blandat in grönsaker som mangold, kål, sallat och annat bland perenner och sommarblommor.

Blev sugen på att göra samma sak nästa år. Min knallrosa mangold ‘lipstick’ skulle ju passa fint i rosa-vita rabatten t ex. 

Kul idé!

Återanvändning av beskurna trädgrenar

Vårt tufsiga päronträd har fått sig en omgång. Vi klippte ner det rejält förra året och det har redan bildats jättemånga vattenskott (inte så förvånande iofs). 

Förra året malde vi ner grenarna med hjälp av grannens maskin, men i år engagerade jag barnen med att samla in, löva av och klippa till de bara kvistarna så att vi kan ge dem till gerbilerna (ökenmöss). De älskar att gnaga ner kvistar. Ska bara frysa in dem först för att döda eventualiteter. 

Bladen ska få förmultna i en säck med lite hål i och bli till jord/mull som jag ska använda nästa år. Känns bra att få användning för allt och slippa köra till tippen (men folk lägger rätt i skogen här tyvärr. Grenar tar ju åratal att förmultna.)

Gjorde samma grej när vi beskar plommon- och äppleträden, men det blev inte så mycket löv, så dem lade jag direkt i “jordfabriken” (för bokashi-komposten).

Äntligen regnvattentunna

Det är väl knäppt att många vattnar trädgården med slang medan regnvattnet rinner ner i avloppet?

Jag har sedan vi flyttade in för snart tre år sedan velat ha en ordentlig regntunna för att kunna ta till vara på regnvattnet. 

Första sommaren regnade det ingenting på nästan hela sommaren. Jag minns att jag blev så överlycklig när första skuren äntligen kom att jag hakade av stupröret och samlade vatten i alla hinkar och kärl jag kunde hitta. 

Förra sommaren regnade det med jämna mellanrum hela sommaren, så då vattnade jag knappt alls med slang.

I år har vi hittills haft en torr period och en blöt period. Jag har samlat vatten i hinkar och backar samt använt barnpoolens vatten. Har inte behövt använda kranvatten i större utsträckning. 

Men nu har vi äntligen kommit till skott och ordnat med en rejäl regnvattentunna. Den rymmer ungefär 150 liter vatten, vilket känns futtigt för mig som fd akvarieägare, men när jag ser den på plats så tycker jag ändå att det är en hel del vatten. 

Med täljkniv karvade jag hål för en slang som går från toppen av tunnan ner i avloppet så att vattnet ska rinna ut i avloppet när tunnan är full. Ska fästa och täta med silikon eller dylikt.

Jag karvade och klippte upp ett hål i locket med hjälp av en metallsax (som att klippa i smör!). Med lock ska inga stackars djur (eller barn!) riskera att dränkas i tunnan. 


Sist men inte minst karvade jag hål för kranen på framsidan. Så länge tunnan är halvfull så kan jag tappa vatten ner i vattenkannan (rätt höjd!) eller en hink. 

Om det inte finns tillräckligt med vatten kan jag ju alltid lyfta på locket och doppa ner vattenkannan eller hinken. 

Hoppas nu på lagom mycket påfyllnad för att hålla en jämn nivå. Helst nattetid då förstås! 😉

Ps. Läste på en blogg att det går att seriekoppla flera tunnor bredvid varandra genom att ha slangar emellan i tunnornas överkanter. På så sätt hålls en jämn nivå i alla tunnorna och överskottet rinner ut i dagvattenbrunnen.

Ps2. Nu funderar jag på om det går att installera en lägre vattenförvaring under plintgrunden vid stupröret på framsidan av huset. Har t ex en Samlalåda från Ikea på 140 liter som jag använt denna sommar (men utan slangkoppling och med manuell fyllning). Vi får se, vi får se…

Växtnäring, jord och gödsel för nybörjare

När jag började odla och anlägga min trädgård så tyckte jag att gödsel, växtnäring och val av jord kändes jättekrångligt. Jag hade velat ha raka besked om vad jag skulle välja när jag stod där i trädgårdsbutiken. Så här kommer min snabba guide.

Jord
Det är framför allt tre sorters jord som du behöver ha koll på, resten är mest trädgårdsbutikernas försök till merförsäljning.
– Vanliga växter, krukväxter, grönsaker m.m. vill ha vanlig blomjord/planteringsjord.
– Fröer och sticklingar vill stå i såjord eftersom de inte ska få för mycket näring i början. Du kan också blanda planteringsjord med ca 50% sand.
– Surjordsväxter som rhododendron, amerikanska blåbär och hortensia behöver rhododendronjord med lägre pH-värde.

image

Växtnäring

image

När jordens näring tagits upp av plantorna kan man antingen plantera om dem i ny köpejord (dyrt och omständligt!) eller tillföra näring. Ett enkelt sätt är att köpa växtnäring på flaska och hälla en kork i vattenkannan en gång i veckan. (Mellan ca april-oktober.)

När odlingarna blir större är det mer prisvärt att göra egen näring. T ex kan du fylla en hink med nässlor (eller annat växtrens som jag kör) och vatten. På med lock och efter en vecka silar du bort växterna. Ta en del näring till tio delar vatten och vattna ut.

Lakvattnet från bokashikomposter är också väldigt bra näring. Detta spädes 1:1000 så det är väldigt kraftfullt.

Urin eller guldvatten som det också kallas är utmärkt att vattna med. Du eller barnen kan t ex kissa i en hink eller direkt i en särskild tillbringare/vattenkanna. Späd 1:10.

image

Gödsel
Det finns i huvudsak två sorter, konstgödsel och naturgödsel (gammalt “brunnet” bajs från djur). Jag rekommenderar pelleterad hönsgödsel. Det är enkelt att hantera och luktar inte så fasligt. Kan blandas ner i odlingsjord eller spridas över rabatter. Näringen följer med regnet ner i jorden. Funkar även till gräsmattor. Jag gödslar en gång på våren och sedan vid behov.

När säsongen är slut
Det rekommenderas att krukväxter och andra odlingar planteras om eller får byta jord en gång om året eftersom jorden blivit av med all näring. Men det funkar även bra att gödsla och blanda ner kompost i jorden. Det går även att återanvända jord utan gödsel/kompost om man bara är noggrann med att tillföra näring hela tiden.

Till odlingslådor/grönsaksland rekommenderar jag att gräva ner kompost och gödsel varje år. Ett lätt och snabbt sätt att få mycket kompostmaterial utan flera stora kompostkärl i trädgården är att bokashikompostera.

Lycka till!

Nya fröer i juni

Råkade visst slå till på Impectas sommarrea med 40% rabatt. Unnade mig den vita stora tagetesen ‘Vanilla’ som jag fick välja bort pga priset i våras.

image

Den nedre raden är påfyllnad av sånt jag redan har men som är svårare att ta fröer på.

Det mesta ska jag inte så förrän nästa år, men morötter, rädisor, grönkål, majs och mangold kan jag så i år om jag vill.

De morötter jag redan sått har inte grott så bra, kanske för att de var bäst före 2014? 😛 (eller pga den torra försommaren). Nu ska jag fylla upp i raderna med ‘Nantes 2’.

Rädise- och mangoldfröerna är snart slut och dem sår jag löpande.

Väntar nog med majsen till nästa år och då ska jag även se till att förodla ampeljordgubbe och kapkrusbär i tid.

Kul det här! Älskar rasslande paket!

Kirskål i häcken

Igår skrev jag att jag har en 18m lång häck som ska rensas från kirskål. De sista kanske 5-6m av den täcktes med tidningar, markduk och täckbark och den ser ut så här efter två år:

image

Den del som bara hade tidningar och täckbark ser ut så här:

image

(Ungefär som den såg ut innan den täcktes alltså även om bitar av tidning finns kvar.)

Nu när jag rensar blir det tidningar/pappåsar, markduk och täckbark. Det ser ut så här (ska fyllas på med mer täckbark).

image

Visst blir det skillnad!

Tyvärr kan jag inte täcka all kirskål pga häckens alla stammar. Så kirskålen kommer ju alltid växa i mitten. Men förhoppningsvis blir det mindre framför häcken och mindre i gräsmattan (som dock klipps bort varje vecka som tur är).

Grannarna hade för övrigt försökt utrota kirskålen med något roundup-liknande för 5-10 år sen (då bodde vi inte här). Den del av häcken som de testade på har fortfarande inte tagit igen sig…

image

Har nu täckt ungefär tre meter, bara runt femton meter kvar… 😅