Frostfix inför vintern

I natt hade vi första frosten. Redan igår kväll kände jag mig på det så jag planerade in en trädgårdsdag idag. 

Började med att plocka in alla gröna tomater och lägga dem på bricka för eftermognad inomhus. Rätt bra ändå att kunna ha de ute fram tills oktober. De hade nog klarat lite till, men det kändes skönt att bli av med den biten, särskilt som tomatplantor stannar i växten när temperaturen går under cirka 10-12 grader.

På framsidan hade tomatfrön i bokashijorden råkat gro under sommaren. Jag hade inte riktigt hjärta att slänga alla så jag ska göra ett försök med vårtomater. Ska ändå försöka övervintra några andra växter, så kommer att ha ett-två lysrör igång i svala växtrummet. Vi får se om det blir något.

En viktig grej att göra vid frost är att gräva upp dahlior. Jag hade tre kvar, tre dog vid förplanteringen i våras (möglade pga för mycket vatten) och en fick aldrig riktigt växa till sig i somras så den hade tynat bort.

Men tre dahliaknölar ligger nu och gottar sig i en papperspåse med kutterspån. Jag har skrivit namnlappar (färglappar) för det var svårt att komma ihåg vilken som var vilken ens en stund efter att jag grävt upp dem. (De ska planteras på olika ställen i vår och får därmed inte blandas ihop.) Hoppas att de överlever.

I övrigt är allt skördat. Rådjuren har ätit på den sista mangolden (som jag inte ville ha), fåglarna hann före till solrosorna (hade tänkt ta frön till våra ökenmöss) och äpplena ska plockas ner denna vecka. 

Förnyade jordgubbslandet häromveckan och slängde de äldsta plantorna. Har nu jordslått ytterligare ett gäng plantor som ska planteras i min nya jordgubbsbänk i vår. Jag har snickrat och linoljemålat den själv! (Med obefintlig erfarenhet.)

Nu väntar bara tråkiga saker som att tömma vattenslangen och tunnan, bära in alla trämöbler, krukor och prylar i förrådet osv. Men vi har nog några veckor på oss innan jorden fryser och det börjar snöa.

Snart redo för årets viloperiod.

Advertisements

Augustigrönska

Trädgården är som finast i augusti tycker jag. I optimala rabatten har jag numera fyra nyanser av rosa.

Solhatt, höstflox, zinnia och nyaste blomman praktmalva (uppe till vänster). Den sår jag tidigare nästa år.

Äggrabatten blommar fantastiskt i rött, orange och gult. Nästa år sår jag färre av buskkrassen, visste inte att den förgrenar sig så ovan jord. 

Buskkrasse ytterst, gul och orange stor tagetes och linnétagetes i mitten.

Spaljéäppelträdet har fått riktigt mycket frukt. De tidigare två åren har det bara blivit sex-sju stycken. Nu är det närmre femtio äpplen!

Idag åt jag “en sallad” ståendes direkt vid självplocket i köksträdgården. Machésallat, morötter, sockerärter och rädisor. Så lyxigt att bara kunna plocka åt sig.

Utvärdera säsongens odling

Augusti för mig brukar vara en rätt lugn månad där jag mest skördar och njuter av blommorna. 

Jag brukar också göra en utvärdering av hur odlingen har gått och skriva ner lärdomar inför nästa säsong.

Våren 2017 ska jag förodla fler av vissa sommarblommor och färre av andra. Jag visste inte att buskkrasse sprider sig så ovan jord, så nästa år blir det nog bara hälften så många plantor.

Eftersom fem sparrisplantor dött så ska jag sätta fyra-fem nya (fem lever). Jag ska sätta fler av samma sort i optimala rabatten (ska förodla perennen höstflox t ex). 

I år ska jag även bygga en jordgubbsbänk där jag ska sätta utlöpare från mina gamla plantor. De som är tre år ska dessutom bytas ut eftersom de ger färre bär. 

Jag har även antecknat vilka plantor som såddes för tidigt eller för sent. Vissa blommor blommar inte än medan andra blev på tok för stora tidigt i odlingsrummet. Skönt att ha det nedskrivet eftersom man glömmer fort.

Potatis blir det nog ingen nästa år och spenaten skjuter bara i höjden. Bättre att satsa på lättare sallat som mangold, plocksallat och maché.

Men än är förstås inte säsongen slut även om det inte blir några nya sådder. Vi har ju de sena blomningarna, höstperennrean, mognande frukter, mer skörd och beställning och sättning av vårlökar kvar. 

Och de sena perennerna (dahlia, solhatt m.m.) lär blomma tills frosten tar dem i okt-nov här på västkusten. 

Men visst är det lite konstigt att man kan börja längta till februari-mars med alla förväntningar, förodlingar, forsythior och all planering så här mitt i en av de finaste trädgårdsmånaderna på året? Men jag ska försöka göra det bästa av tiden. Både njuta nu och anteckna inför kommande säsong.

Äntligen regnvattentunna

Det är väl knäppt att många vattnar trädgården med slang medan regnvattnet rinner ner i avloppet?

Jag har sedan vi flyttade in för snart tre år sedan velat ha en ordentlig regntunna för att kunna ta till vara på regnvattnet. 

Första sommaren regnade det ingenting på nästan hela sommaren. Jag minns att jag blev så överlycklig när första skuren äntligen kom att jag hakade av stupröret och samlade vatten i alla hinkar och kärl jag kunde hitta. 

Förra sommaren regnade det med jämna mellanrum hela sommaren, så då vattnade jag knappt alls med slang.

I år har vi hittills haft en torr period och en blöt period. Jag har samlat vatten i hinkar och backar samt använt barnpoolens vatten. Har inte behövt använda kranvatten i större utsträckning. 

Men nu har vi äntligen kommit till skott och ordnat med en rejäl regnvattentunna. Den rymmer ungefär 150 liter vatten, vilket känns futtigt för mig som fd akvarieägare, men när jag ser den på plats så tycker jag ändå att det är en hel del vatten. 

Med täljkniv karvade jag hål för en slang som går från toppen av tunnan ner i avloppet så att vattnet ska rinna ut i avloppet när tunnan är full. Ska fästa och täta med silikon eller dylikt.

Jag karvade och klippte upp ett hål i locket med hjälp av en metallsax (som att klippa i smör!). Med lock ska inga stackars djur (eller barn!) riskera att dränkas i tunnan. 


Sist men inte minst karvade jag hål för kranen på framsidan. Så länge tunnan är halvfull så kan jag tappa vatten ner i vattenkannan (rätt höjd!) eller en hink. 

Om det inte finns tillräckligt med vatten kan jag ju alltid lyfta på locket och doppa ner vattenkannan eller hinken. 

Hoppas nu på lagom mycket påfyllnad för att hålla en jämn nivå. Helst nattetid då förstås! 😉

Ps. Läste på en blogg att det går att seriekoppla flera tunnor bredvid varandra genom att ha slangar emellan i tunnornas överkanter. På så sätt hålls en jämn nivå i alla tunnorna och överskottet rinner ut i dagvattenbrunnen.

Ps2. Nu funderar jag på om det går att installera en lägre vattenförvaring under plintgrunden vid stupröret på framsidan av huset. Har t ex en Samlalåda från Ikea på 140 liter som jag använt denna sommar (men utan slangkoppling och med manuell fyllning). Vi får se, vi får se…

En tidig sommar

Det sägs att sommaren är tio dagar tidig pga den varma våren här i söder. Jag blir bara mer och mer förundrad varje dag. Jordgubbar i juni, vinbär i juni, solros i juni!

Till och med solhattarna håller på att slå ut! Skulle tro att det är en månad tidigare än förra året.

image

De rosa solhattarna är på väg. Denna planta som stått här i tre år börjar bli riktigt stor. Till vänster står den jag sådde förra året (samt en till ur bild till höger).

image

Denna ‘paradiso’-solhatt håller på att slå ut. Jag har ytterligare två knoppande plantor, det ska bli spännande att se vilka färger det blir. (Gul, röd, orange, vit m fl.)

image

Dahlian ‘pompom lilliput’ som jag förplanterade från knöl i maj blommar redan sedan sista dagarna i juni. Tyvärr dog tre av fyra plantor under förplanteringen pga för mycket vatten/mögel. Ska fröså nya nästa år, de blommade ju redan första året. Är glad att den som överlevde är vit, den var nog finast! (Gul, orange, röd, vit m fl.)

image

Solros uppdriven sen april. De andra är mellan 10-30 cm men blommar inte än.

image

De röda vinbären mognar. De svarta är inte klara än. Uppskattningsvis två veckor tidiga.

image

Försöker rädda min ena rosa dahlia. Har hittat mördarsniglar på den flera gånger, så idag fick den en liten kuvös.

Vi har redan mängder med äpplen på spaljéäppelträdet (som gett oss i snitt sju äpplen de föregående två åren) och skörden ser ut att bli god på allt utom jordgubbar (rådjur (!) och för gamla plantor. Ska ordna med en ny jordgubbsbänk i år.) och morot. Men jag sådde nya morötter för några veckor sen, så jag hoppas att de tar sig.

Vi har i alls fall haft två regniga veckor här på västkusten och även om det är trist så gör det underverk för växtligheten.

Växtnäring, jord och gödsel för nybörjare

När jag började odla och anlägga min trädgård så tyckte jag att gödsel, växtnäring och val av jord kändes jättekrångligt. Jag hade velat ha raka besked om vad jag skulle välja när jag stod där i trädgårdsbutiken. Så här kommer min snabba guide.

Jord
Det är framför allt tre sorters jord som du behöver ha koll på, resten är mest trädgårdsbutikernas försök till merförsäljning.
– Vanliga växter, krukväxter, grönsaker m.m. vill ha vanlig blomjord/planteringsjord.
– Fröer och sticklingar vill stå i såjord eftersom de inte ska få för mycket näring i början. Du kan också blanda planteringsjord med ca 50% sand.
– Surjordsväxter som rhododendron, amerikanska blåbär och hortensia behöver rhododendronjord med lägre pH-värde.

image

Växtnäring

image

När jordens näring tagits upp av plantorna kan man antingen plantera om dem i ny köpejord (dyrt och omständligt!) eller tillföra näring. Ett enkelt sätt är att köpa växtnäring på flaska och hälla en kork i vattenkannan en gång i veckan. (Mellan ca april-oktober.)

När odlingarna blir större är det mer prisvärt att göra egen näring. T ex kan du fylla en hink med nässlor (eller annat växtrens som jag kör) och vatten. På med lock och efter en vecka silar du bort växterna. Ta en del näring till tio delar vatten och vattna ut.

Lakvattnet från bokashikomposter är också väldigt bra näring. Detta spädes 1:1000 så det är väldigt kraftfullt.

Urin eller guldvatten som det också kallas är utmärkt att vattna med. Du eller barnen kan t ex kissa i en hink eller direkt i en särskild tillbringare/vattenkanna. Späd 1:10.

image

Gödsel
Det finns i huvudsak två sorter, konstgödsel och naturgödsel (gammalt “brunnet” bajs från djur). Jag rekommenderar pelleterad hönsgödsel. Det är enkelt att hantera och luktar inte så fasligt. Kan blandas ner i odlingsjord eller spridas över rabatter. Näringen följer med regnet ner i jorden. Funkar även till gräsmattor. Jag gödslar en gång på våren och sedan vid behov.

När säsongen är slut
Det rekommenderas att krukväxter och andra odlingar planteras om eller får byta jord en gång om året eftersom jorden blivit av med all näring. Men det funkar även bra att gödsla och blanda ner kompost i jorden. Det går även att återanvända jord utan gödsel/kompost om man bara är noggrann med att tillföra näring hela tiden.

Till odlingslådor/grönsaksland rekommenderar jag att gräva ner kompost och gödsel varje år. Ett lätt och snabbt sätt att få mycket kompostmaterial utan flera stora kompostkärl i trädgården är att bokashikompostera.

Lycka till!

Äggrabattens utveckling 2016 del 1

Äggrabatten

Startades i april 2016. I ena änden finns ett plommonträd och i andra änden en smultronschersmin.

20160413_105539

Trettonde maj hade den (överblommade) vårlökar (blå pärlhyacint, snödroppe), de mörklila/svarta violer som fanns sedan tidigare, nävor i en halvcirkel samt en hortensia som ev. ska flyttas.

20160513_154817

Tjugosjunde maj hade jag planerat ut perenna bukettvioler och sommarblommorna stor tagetes (gul, orange), röda linnétagetes ‘burning embers’ och buskkrasse (orange/röd/gul).
image

Tolfte juniimage

Tolfte juniimage

Fortsättning följer i höst…